LEVA

 – När känner du att du lever? När känner du dig levande? Att vara här som människa på jorden betyder ju faktiskt att vi lever. Vi tar vårt första andetag, det är vår entré på jorden och när vi tar vårt sista andetag lämnar vi jorden som människa och slutar så att säga att leva. Andningen är verkligen det som ramar in att vara levande här på jorden. Tänk att på just vår planet finns det syre som gör att vi kan leva här. Vi är på en levande planet, den enda planeten, vad vi vet, som har växter, djur och människor. Vår planet  består av vatten precis som våra kroppar gör. Det är något symboliskt över det, när man tänker på det, att jorden är en vattenplanet och att varje människa har ungefär samma andel vatten i sin kropp, mikrokosmos i makrokosmos. Syret, vattnet och solen skapar livskraft, håller oss levande. Den stora frågan är kanske om vi alltid känner oss levande när vi lever?

Duktig

Jag kan uppleva att det finns en typ av ”duktighet” i att leva. Leva livet fullt ut hela tiden och göra en massa saker och samtidigt hinna ta hand om sig själv och alla andra för det är ju det som är ”livet”. Du skall hinna med self-care, mindfulness, yoga, meditation, träna, äta rätt och vara skarp och snabb på jobbet, samtidigt som du kanske har barn, ge barnen de bästa livsförutsättningarna och kloka råd om livet. När jag lyssnar på människor jag möter så är ribban hög och trots att de ler och säger att allt är bra så finns det något i blicken. Lågan, livslågan är inte lika hög som ribban. Förväntningarna vad det innebär att leva kommer från ideal och en yttre kraft som berättar för 0ss hur livet ”bör” se ut. Som i så mycket glöms det bort att vi är individer. Alla bär vi på en längtan hur det känns att leva livet fullständigt. En del vill hoppa fallskärm, andra vill ligga på en luftmadrass och höra havets kluckande ljud. Några vill möta en annan människa och höra dess tankar om livet. Några vill ha barn och följaderas livsresa. Allt det där för att känna sig levande och visst kan livet få innehålla alla dessa delar om vi vill. Frågan är vad jag själv förväntar mig av livet och om jag kanske känner att livet förväntar sig något av mig? Rädslan att inte leva livet fullt ut eller att aldrig våga ta chansen att leva det fullt ut spökar nog i många av oss. Vi blir duktiga på att leva livet i raketfart utan att ge oss själva en stund att känna efter vad det innebär för mig att leva. Det är ju därför du och jag är här, inte enbart för att leva detta liv utan för att uppleva den där fantastiska känslan av att vara levande. Den kanske inte kan vara hos oss hela tiden men den kan få lov att dyka upp på nytt när vi bjuder in den.

Njuta

Vi har fått våra känslor och alla dessa underbara sinnesorgan för att kunna smaka, känna och verkligen uppleva livets spektra. Jag minns från när jag var liten hur snabbt vi skulle äta för att hinna göra något annat och att vi snabbt skulle vidare på någon annan aktivitet så fort en av dem var avklarad. Det fanns inte något utrymme för att njuta. Det är först när jag blev lite större och mötte människor som verkligen njöt när de åt, njöt när de tog simtag i bassängen, njöt när de körde bil som jag förstod. Livet är inte bara något som skulle hinnas med utan finns för att vi verkligen skall njuta av den. Ibland är det just njutning som får mig att känna mig levande. Jag har ett minne, kanske har jag berättat det tidigare, av en majssoppa, ja, jag vet hur märkligt det kan låta men jag kände verkligen att varenda cell i min kropp jublade av glädje av varje sked. Min man berättar ofta om en kopp espresso i Rom som nästan var en religiös upplevelse för honom. Kan det varit bönorna, vattnet, stället, atmosfären som gjorde det? Vem vet, levande kände han sig av espresson precis som jag gjorde av min majssoppa. Så mer njutning är en väg att gå mot att för att känna sig levande.

Sorg

Med åren kommer även sorgen att inte helt uppskattat det där som var. En av mina döttrar som flyttat hemifrån kan drabbas av sorgen att det inte kommer bli som det en gång var. Det är sant, det kommer aldrig bli som det var. Så är ju livet, ständigt under förändring och det är först när vi tittar bakåt som vi kan se hur livet förflyttat sig och alla riktningar den tagit. På många sätt så finns det bara ett nu. Det som har varit är minnen och det som skall komma är framtidstankar, som ibland kan bestå av både oro och längtan. Livserfarenheten som vi fått med oss gör också att synen på livet och oss själva förändras. Det är en del av vad livserfarenhet gör med oss. Vi föder barn och glömmer ofta smärtan tills vi föder ett till barn och minns, men hjälp, varför utsätter jag mig själv för det här igen? Trots det överbryggar känslan av mötet med barnet smärtan. På samma sätt minns jag mest att solen lyste när jag var liten, inte regnade det så mycket på sommaren? Vi minns oftast det som varit bra, en egenskap som är en fantastisk drivkraft framåt för oss människor. Sorgen behöver dock få ta sin plats i livet för utan den skulle vi inte kunna känna oss så levande. Sorg är kontrasten till lycka och glädje. Det går inte att känna dessa fullständigt om sorgen inte också haft ett utrymme i vårt liv. Sorgen ser olika ut för oss alla och det är en del av den mänskliga upplevelsen, ett spektra av allt vi kan uppleva och känna.

Glädje

När kände du dig senast glad? Minns du vad som gjorde dig glad? Det går att trigga igång den där känslan av glädje i kroppen igen bara genom att tänka på den, även i de stunder som vi inte känner så mycket glädje. Tänk på en stund av glädje du haft och känn hur känslan sprider sig i kroppen. Livet vill att vi skall känna glädje. Det är livskraft som strömmar genom oss och glädje är smittsamt. Se bara på ett barn som kan vara glad utan att det krävs så mycket. Glädjen kommer spontant och den bara finns där och visst är det svårt att inte känna sig glad när du möter ett barn som är i det härliga tillståndet? Vi är födda glada och lyckliga, det är vår grundvibration och sedan kommer allt annat i mellan. Det blir som lager som ligger framför den där glädjen, det där sockerdrickspirret. Visst behöver vi känna lagren som ligger framför, men vi behöver inte stanna kvar i dem. Känn dem i stunden, stanna i känslan fullständigt i 90 sekunder och dra bort dem symboliskt som en gardin. Efter några gardintag så känner du den, glädjen, den finns där precis som solens strålar bakom gardinen eller molnen. Den är alltid där bara skymd för ett ögonblick. Visst är det lite härligt att känna att jag är född glad och lycklig, det är mitt grundtillstånd, jag har bara glömt bort det och lite annat har kommit mellan. Ibland behöver vi inte dramatisera och göra livet svårare än vad det är. Det är lätt att hamna i tankeloopen hur svårt och jobbigt allt är. Det kan vara utmanade att ta sig därifrån. Du född med ett sockerdrickspirr och livet vill du skall uppleva detta om och om igen och på nytt. Livet vill att du skall känna dig levande.

Leda

Jag har ett uttryck som jag upprepar för mig själv flera gånger dagligen när jag hamnar i rädsla eller prestation och den där känslan av otillräcklighet som gärna infinner sig hos mig. LLL, Låt Livet Leda, du har säker hört/läst mig säga det tidigare. Dessa tre L har en stark effekt på mig, den kopplar mig snabbt ihop med livet och något större. Jag är rätt bra på att ta och hålla kontrollen och behöver verkligen öva mig i att lita och leva i tillit till livet. Det är en av mina nycklar för att få mig att känna mig mer levande. Titta på naturen som så vackert visar oss hur den förändras. Det bara sker och är inget vi kan kontrollera. Det mest magiska och fascinerande som jag inte kan förstå och troligtvis aldrig kommer att förstå är hur ett barn kan växa i magen. Mamman lever på som vanligt och kan inte styra hur detta sker samtidigt. Visst är det fascinerande och så har vi alla kommit till, otroligt! Det finns en intelligens som är större än vad vi är och som fixar det där på något helt magiskt och fantastiskt sätt. Om det nu är så att livet gör det där med oss och med naturen och syret som finns här som håller oss vid liv, visst är det då lite märkligt att vi inte oftare låter livet leda oss? Att vi inte låter livet ligga steget före och visa oss vägen. Det räcker med att andas och stanna upp och känna in. Är jag hungrig, törstig, vad längtar jag efter just nu? Behöver jag sova, vila, äta, träffa en kompis eller kanske få en kram? När du andas och känner ditt andetag kan du påminna dig själv om att syret som du andas in binder dig samman med alla som lever här på vår jord. Det är som om vi alla är i samma andetag, väldigt vackert. Ju mer jag låter livet leda mig desto mer förundran upplever jag i livet och jag känner mig också mer levande. Hur fantastiskt sammankopplat allt är och jag får uppleva den genom kroppen som min själ bor i. Så testa LLL, Låt Livet Leda och se om detta kan göra en skillnad i ditt liv och få dig att känna dig mer levande.

Släppa taget

Det engelska ordet för att släppa taget, surrender, är kanske mer kraftfullt och mer poetiskt att använda. Som jag var inne på så går det inte att kontrollera allt i livet. Det är fullständigt omöjligt, fråga mig som prövat och du har säkert upplevt situationer där du känt samma sak? Livet blir en kapplöpning och skall överlevas. Det är något vackert att få överlämna sig till något större, livet får ta över en stund och jag kan pusta ut. Vila i tilliten som kommer efter att jag tagit detta steg, Precis som när vi planterar ett frö så behöver den få vara där i den mörka jorden. Vi vattnar den, tänker på den, men vi tar inte hela tiden upp den och kollar om den växer. Vi litar på att den kommer upp och växer till en vacker blomma eller vad det nu är som vi planterat. Så är det att släppa taget, vi litar på att naturen har sin gång och vi ger vår kärlek varje gång när vi vattnar och tänker att den snart kommer. När den plötsligt tittar fram där ur jorden som ett litet skott, förundras vi hur fantastiskt det är och någonstans inom oss kan vi redan se hur den snart är i full blom. Så låt livet leda dig och släpp taget/surrender och lita på att livet vill dig väl och att livet kommer att leda dig precis dit du skall. När du känner glädje följ den! 

Överflöd

Höj blicken och titta dig omkring, det finns ett överflöd. Titta i matbutiker, klädbutiker, inredningsbutiker fast främst titta på naturen. Den bjuder på ett överflöd av gåvor till oss hela tiden som gör att vi kan fylla våra butiker med mat, kläder, inredning och mera. Allt det där du ser omkring dig kommer ursprungligen från vår jord på något sätt. Sedan har det blivit skapat och sammansatt av oss människor. Vi har använt våra behov, vår fantasi och inspirerats att skapa något. Kanske i den stunden känt glädje som gjorde att vi kände oss levande. Ibland när jag har en tallrik med mat framför mig stannar jag upp en stund och tittar och tänker på alla delar som ligger där, hur de kommit just till mig. Vilka människor de passerat genom sin resa för att nå mig. Hur det har odlats på vår vackra jord och sedan färdas på olika sätt för att komma dit jag är, nu en lagad måltid. Hur sammankopplat allt är och vilket överflöd vi lever och är i. Samma tankar kan jag tänka när jag sätter på mig mina kläder eller när jag läser en bok. Jag får ta del av någon annan som inspirerats av livet och sedan skapat. Vi är alla en del av detta överflöd som finns på vår jord. Varje gång som jag får en tanke att jag saknar något så påminner jag mig själv att lyfta min blick och titta mig omkring och se vad jag har. Jag kan känna i mitt hjärta hur tacksam jag är att livet har fört mig hit och i denna stund är jag i livets överflöd oavsett omständigheterna i mitt liv. När jag får tag i den där tacksamheten som bor i mitt hjärta så sprider den sig som sockerdricksbubblor genom hela min kropp och jag känner så mycket kärlek, jag känner mig så levande. Bjud in de där bubblorna så ofta du kan i ditt liv genom att minnas att du är född glad och lycklig och du lever på denna jord i ett överflöd. Låt det där sockerdrickspirret expandera i hela dig och låt leendet som infinner sig smitta av sig på andra, Känn dig levande!